Sturm
Berättelsen Sturm utspelar sig på västfronten under första världskriget. På ljuskänsligt papper fäster Ernst Jünger i denna »en bunkerns Decamerone« via sitt alter ego fänrik Sturm, sina upplevelser från skyttegravsstriderna dagarna före och under Sommeoffensiven på sommaren 1916. Tillsammans med sina frontkamrater försöker Sturm överleva både som kulturvarelse och vardagen i skyttegraven, i en tid då mordmaskineriet och det hänsynslösa kvantitetstänkandet hotar människans djupaste värdighet och mening. I dödens skugga betraktar sig officerskollegorna som andliga varelser i en utslocknande kulturepok.
Ernst Jünger har som ingen annan författare kommit att betraktas som en uttolkare av hela 1900-talets malströmar och dynamiska potential, och närmar sig i denna skildring från 1923 flera av de teman som kom att prägla hela hans författarskap: kriget, döden, ruset och den enskilda människans trotsiga försök att hävda sig i en teknisk-titanisk tidsålder.
Recensioner:
»På ett oöverträffat sätt gestaltar [Ernst Jünger] den mentalitet av dödskult, heder, förakt för demokrati och det moderna samhället som präglade många unga män vid tiden för de bägge världskrigen.«
Arbetet
»En stilistiskt fullfjädrad ‘seismograf’ med den ‘rena anden’ i en värld präglad av moralisk bankrutt som övergripande mål för sitt suggestiva berättande.«
Svenska Dagbladet
»Tristheten, og tilfeldighetens rolle, får rom i historien på et mer fascinerende vis enn i noen annen krigsskildring. Krigen skildres nesten som en naturkraft og med en utrolig nådeløs skarphet. Denne kompromissløsheten er tydelig i flere av hans verk.«
Alexander Sanchez, Liberaleren (norsk)
»Det handlar om livsrus, hjältemod, förbrödring och andlig aristokrati mitt i krigets tumult och vansinne, allt gestaltat genom Jüngers stilistiskt suggestiva och vackert utmejslade prosa.«
Martin Lagerholm, BTJ
»Förbrödring och hjältemod, kulturkritik och andlig aristokrati i första världskrigets skyttegravar.«
Kristianstadbladet
»Samtidigt undkommer man heller inte att Jünger inte försöker politisera eller moralisera kriget … Han framställer, och genom sin framställning både provocerar och tjusar han läsaren. Man befinner sig i en pendelrörelse under läsningen … Nej, Jünger är inte någon rekreationsläsning, utan en högst sysselsättande läsning som kräver … uppmärksamhet på detaljer.«
Kulturdelen
Sturm
Berättelsen Sturm utspelar sig på västfronten under första världskriget. På ljuskänsligt papper fäster Ernst Jünger i denna »en bunkerns Decamerone« via sitt alter ego fänrik Sturm, sina upplevelser från skyttegravsstriderna dagarna före och under Sommeoffensiven på sommaren 1916. Tillsammans med sina frontkamrater försöker Sturm överleva både som kulturvarelse och vardagen i skyttegraven, i en tid då mordmaskineriet och det hänsynslösa kvantitetstänkandet hotar människans djupaste värdighet och mening. I dödens skugga betraktar sig officerskollegorna som andliga varelser i en utslocknande kulturepok.
Ernst Jünger har som ingen annan författare kommit att betraktas som en uttolkare av hela 1900-talets malströmar och dynamiska potential, och närmar sig i denna skildring från 1923 flera av de teman som kom att prägla hela hans författarskap: kriget, döden, ruset och den enskilda människans trotsiga försök att hävda sig i en teknisk-titanisk tidsålder.
Recensioner:
»På ett oöverträffat sätt gestaltar [Ernst Jünger] den mentalitet av dödskult, heder, förakt för demokrati och det moderna samhället som präglade många unga män vid tiden för de bägge världskrigen.«
Arbetet
»En stilistiskt fullfjädrad ‘seismograf’ med den ‘rena anden’ i en värld präglad av moralisk bankrutt som övergripande mål för sitt suggestiva berättande.«
Svenska Dagbladet
»Tristheten, og tilfeldighetens rolle, får rom i historien på et mer fascinerende vis enn i noen annen krigsskildring. Krigen skildres nesten som en naturkraft og med en utrolig nådeløs skarphet. Denne kompromissløsheten er tydelig i flere av hans verk.«
Alexander Sanchez, Liberaleren (norsk)
»Det handlar om livsrus, hjältemod, förbrödring och andlig aristokrati mitt i krigets tumult och vansinne, allt gestaltat genom Jüngers stilistiskt suggestiva och vackert utmejslade prosa.«
Martin Lagerholm, BTJ
»Förbrödring och hjältemod, kulturkritik och andlig aristokrati i första världskrigets skyttegravar.«
Kristianstadbladet
»Samtidigt undkommer man heller inte att Jünger inte försöker politisera eller moralisera kriget … Han framställer, och genom sin framställning både provocerar och tjusar han läsaren. Man befinner sig i en pendelrörelse under läsningen … Nej, Jünger är inte någon rekreationsläsning, utan en högst sysselsättande läsning som kräver … uppmärksamhet på detaljer.«
Kulturdelen