Om ödet & Om försynen
I boken presenteras två filosofiska traktat från romersk tid.
Den första är Marcus Tullius Ciceros delvis fragmentariska Om ödet i vilken Cicero diskuterar ödet som begrepp i den sokratiska dialogens form. Han för här fram tanken att också den fria viljan är en aspekt av ödet. I princip avfärdar Cicero ställningstagandet att världen är deterministiskt inordnad – vi människor kan själva verka för att bli framgångsrika. Om allt vore förutbestämt skulle något sådant inte vara möjligt.
Den andra är Lucius Annaeus Senecas Om försynen. Seneca argumenterar i sitt resonemang för att inget ont händer den som är god. Seneca menar vidare att vi aldrig bör ge efter för motgångar utan att vi måste fortsätta kämpa och på så sätt ta kontroll över vårt eget öde. Den vise förstår hur försynen yttrar sig och har därför inget att frukta.
De båda texterna kan med fördel ställas jämte varandra då de speglar två angrepp på samma filosofiska problem – finns det ett öde, eller en försyn? I samtalen möts vi av ett förhållandevis modernt synsätt på den fria viljan som filosofiskt problem.
Om ödet & Om försynen
I boken presenteras två filosofiska traktat från romersk tid.
Den första är Marcus Tullius Ciceros delvis fragmentariska Om ödet i vilken Cicero diskuterar ödet som begrepp i den sokratiska dialogens form. Han för här fram tanken att också den fria viljan är en aspekt av ödet. I princip avfärdar Cicero ställningstagandet att världen är deterministiskt inordnad – vi människor kan själva verka för att bli framgångsrika. Om allt vore förutbestämt skulle något sådant inte vara möjligt.
Den andra är Lucius Annaeus Senecas Om försynen. Seneca argumenterar i sitt resonemang för att inget ont händer den som är god. Seneca menar vidare att vi aldrig bör ge efter för motgångar utan att vi måste fortsätta kämpa och på så sätt ta kontroll över vårt eget öde. Den vise förstår hur försynen yttrar sig och har därför inget att frukta.
De båda texterna kan med fördel ställas jämte varandra då de speglar två angrepp på samma filosofiska problem – finns det ett öde, eller en försyn? I samtalen möts vi av ett förhållandevis modernt synsätt på den fria viljan som filosofiskt problem.