Eumeswil är Ernst Jüngers (1895–1998) sista stora »posthistoriska« ­roman. Den utspelar sig i en stadsstat vid den nordafrikanska kusten, efter världsstatens och högtekno­logins ­kollaps. Berättaren är historikern Martin Venator, som även tjänstgör som nattsteward i baren på bergfästningen Kasban, där envåldshärskaren Kondoren styr över staden Eumeswil. Bakom bardisken sköter han sin privi­legierade men anspråkslösa tjänst, och registrerar maktens dynamik och strategier.

Berättelsen kan ses som en idéhistorisk genomgång av Ernst Jüngers liv under 1900-talet – från Weimar­republikens demokratiska misslyckande, andra världs­kriget och den nationalsocialistiska diktaturen, till den tyska förbundsrepubliken, som under 1970-talet utmanas av de vänsterextrema partisanerna i Röda armé-fraktionen. Eumeswil kom i Tyskland ut under den »tyska terror­hösten« 1977.

Huvudpersonen Venator uppfattar sig som anark i motsats till monarken, som binds av sin makt, och anarkisten, som behöver makten just för att bekämpa den. Anarken ställer endast sin maktanspråk mot sig själv, och har förintat stat och samhälle inom sig.

»Ernst Jünger rör sig nämligen som författare på den abstrakta historiefilosofins domäner […] Det finns ett inslag av science fiction i Eumeswil […] Ordspel, bildspel, tidsspel, tankespel – en blandning av klarsyn och mystik. Ernst Jünger är lika ihärdig och lika oförbätterlig som Bo Cavefors.«

Henrik Sjögren, Arbetet
1981

»Det är krävande läsning med många referenser och filosofiska resonemang, men intressant och originellt. Tysklands dramatiska 1900-talshistoria kan också skönjas berättelsen igenom. Den första svenska upplagan från 1981 har här reviderats efter Jüngers senaste ändringar. Bokförlaget Augustis Jüngersatsning är vällovlig.«

Jonas Herrlin, Btj
2024 03

»När man läser Jünger är huvudet ständigt verksamt, och man läser varsamt för att inte gå minste om någon nyans i den fylliga texten. Läsaren hålls sysselsatt. Vad mer kan man begära av en bok?«

Isak Adolfsson, Kulturdelen
2024 01 11